måndag 24 november 2014

Träningen går bra, men maten...

Jag har lurat mig själv att tro att när jag börjar jobba och cyklar varje dag samt börjar träna så kan jag äta massor. Men inte gick det. I dag vägde jag 66,6 kg! Så ni äter jag en Itrimgröt till frukost, lunchen består av rotsaker och bratwurst och sedan blir det en couscous innan träningen i kväll. Och något mellanmål på det. Nu ska jag hänga på min bror som kör Itrim omgång två sedan en vecka.

Men träningen går bra. Är märkbart starkare och har dessutom blivit mjukare i bröstryggen. Nu ska vi köpa medlemskap i gymmet så vi får en nyckel dit och kan träna själva.
Nästa vecka startar vi en period med PT en gång i veckan bara så vi ska träna själva en eller två gånger i veckan.

Han måste vara väldigt glad
Nästa vecka ska jag vi också resa med Rosella och äta julbord. Det blir vi bjudna på varje år som tack för vårt engagemang i segelklubben. Det brukar vara trevligt. Får väl göra en repris av förra årets resa då jag åt selektivt och kom upp i 800 kcal på hela dagen inkl julbord.

Min gamla sjuka mamma är återigen på inlagd. I lördags när jag skulle sprungit Stockholm Tunnelrun satt jag istället med henne på akuten. Lyckades tvinga in henne och det var tur för hennes tarm hade fastnat i ett bukväggsbråck. Nu hoppas jag att hon kom in i tid så tarmstumpen inte dog av syrebrist. Då blir det operation vilket vore väldigt tråkigt.

Har haft en längre downperiod då ingenting känts kul. Det brukar bli så när det är så mörkt och mulet som det varit på sista tiden. Men för en vecka sedan vaknade jag till och blev mig själv igen. Konstigt, kanske beror det på att jag äter D-vitamin sedan ett par veckor. Eller så beror det på att jag bygger muskler - man har nämligen hittat ett ämne i muskeler som motverkar depression - KAT.

3 kommentarer:

  1. Tråkigt med din mamma! Man känner sig så hjälplös, här är det svärmor som åker in och ut till US hela tiden, nu sist ramlade hon och bröt höften, och då har hon problem med en massa annat utöver det, transplanterad njure sen -98 som nu mer eller mindre lagt av....illamående på det och vill egentligen inte leva :-(

    Vikten ja, jag är ju sjuk nu och rör mig minimalt, men äter som om jag rörde mig...inte bra, vågen har jag inte ställt mig på sen innan USA, vet inte om jag törs! Ska ta tag i "allt" bara jag blir av med förkylningen!

    MariaG

    SvaraRadera
  2. Jag har också efter en kaotisk höst trillat ur spår lite. Vikten har åer ökat och jag som kom inom min marginal efter sommaren igen.

    Hoppas det går bra med din mamma. Min är fortfarande inte hemma ännu. Ny VPL har vi imorgon så jag hoppas på bästa resultat vad än som är det bästa resultat.

    Håller tummarna för dig och din mamma. Kram!

    SvaraRadera
  3. Mamma kom hem idag men för varje gång det händer något blir hon lite sämre. Det är inte lätt att vara sjuk och gammal. Vi får väl peppa upp oss igen. Skönt att veta att man inte är ensam. Jag tor att den rekordmulna hösten har tagit ganska hårt på oss. Hejja oss!!!

    SvaraRadera