I januari 2012 klev jag trött och tjock in på Itrim och startade ett period med lägre vikt och bättre kondis.
Jag gick ner från 77 till 64.5 och började löpträna. Det var aldrig lätt att spring men jag gillade det och när hösten kom köpte jag ett löpband. Då hade vikten långsamt börja öka men inget som besvärade. I augusti sprang jag mitt första lopp - Sommarloppet. Tog 5k på 35.13.
Mat-mässigt tog jag tre veckors VLCD (600kcal). Sedan två Itrimpåsar/dag varvat med två kolhydratfattiga mål. Vid 66 kg tog jag bara itrimfrukost. Under ett år åt jag inga snabba kolhydrater alls utom bröd.
Under senhösten fick jag frouzen schoulder och det var inte tal om att ta tag i Itrims pulspass (som jag sorgligt hade ignorerat efter ca 10 ggr). Jag kunde dock under stor del av hösten springa men till slut blev axeln så dålig att jag fick hålla upp med det. Kom dock igång igen när axeln blev bättre och i mars 2013 sprang jag 89 km på löpbandet. Hade då gått upp till 68 kg.
I slutet av mars small det till och jag gick in i väggen. Efter det rasade allt vad träning och kosthållning heter. I början av maj väger jag 70 kg, 3 månader senare 75 för att i mitten av oktober väga 77,5 kg. Detta efter en månads sjukskrivning pg väggen och en period med smörgåsmissbruk.
Mitt BMI var 28.8 (är 164 cm lång)
Tjock och trött gick jag in till min hälsorådgivare Jenny på Itrim och satte ner foten.
Bra jobbat Cia!
