tisdag 6 januari 2015

Trivselvikt...

...är en benämning som är bra tycker jag. Om man använder den om sig själv!
 Hen har trivselvikt är mer en snäll benämning för att hen är en smula tjock och i det sammanhanget gillar jag inte ordet. Vad vet du om hens mående i sin kropp. Kanske har hen kämpat massor för att komma ner i vikt (eller upp om hen är sumobrottare)

50-tals idéal
Men annars är det som sagt en bra benämning. Jag vet att min trivselvikt ligger lägre än dagens, förmodligen mellan 58 - 62 kg. Trivselvikten ändras också genom livet - som ung låg den kring 52 kg men när jag var i 40-årsåldern och började väga kring 56-58kg  så älskade jag att väga mer  då kände mig stadigare. Kommer ihåg att jag kände en ökad tyngd i stegen som jag verkligen gillade.

Var och en har sin egen trivselvikt om man känner efter ordentligt och inte bryr sig så mycket om vad som är modernt att väga och vad omgivningen tycker.






60-tals idéal. Twiggy startade trenden.

Idealen har varierat så mycket under mitt liv att jag vet att det enda som betyder något är vad du själv trivs med. Det går liksom inte att utan väldiga besvär och kirurgi svänga mellan 50-talets yppiga kvinnor till 60-talets anorektiska ideal som nu är modernt igen efter 70-talets slänga-BHn epok.

I dag ska jag äntligen få gå på bio men familjen. På restaurangbesöket innan blir det buffé så jag kan
plocka på en fin HF- .

Skulle gärna ta en kort provtur på skridskorna först om Magnus hinner åka ut med mig innan  middagen. Det har varit kallt i ett dygn efter flera dygn med upp till 6 plusgrader så snön är borta från isen.

1 kommentar:

  1. Trivselvikt, för mig låter det som man har lite för mycket kilon på sin kropp, en vikt som KROPPEN är nöjd med, som omgivningen gillar att man har.....speciellt de som är lite runda själva och så får man kommentarer som "du är ju inte 20 längre...haha.
    Jag tror att min privata egna trivselvikt som jag har i huvudet (lät ju väldigt korkat men jag tror du förstår) är nog 59-60 där låg jag länge och trivdes alldeles ypperligt ;-) sen kom hösten/vintern och motion uteblev oftare och oftare men hungern eller jag ska kanske säga SUGET blev mer påtagligt och så hamnade min kropp i SIN trivselvikt, den där vikten som aldrig stannar om jag inte sätter stopp ;-)

    M

    SvaraRadera