Fit for fight!

Min träningsvärk från helvetet börjar klinga av så smått. Men i går var den hemsk så jag visste inte om det skulle gå att genomföra vårt PT-pass. Det
bästa botemedlet mot träningsvärk är träning sa Sofia glatt och viss gick det att träna. Det enda jag anpassade var kettelbells-vikten vid knäböjarna.
Kändes riktigt skönt efteråt att jag inte bangade.

Innan träningen i går så gick jag förbi Alewalds och köpte en skaljacka för vinteraktiviteter. Har aldrig haft någon utan har använt en bomullsannorak som jag blir alldeles för varm i.
Och när vi åkte långfärdsskridskor i torsdags hade jag på mig min vårrustningsjacka som varken andas eller är vattentät. Och som är vadderad.

Jackan jag köpte var en Bergans Trolltind men en massa finesser som är bra att ha. Bland annat har den en stor, styv skärm så det inte ska snöa på mina glasögon. Dessutom finns det fastsatt på en tamp i en av bröstfickorna en putsduk för googles! Huvan är så stor att man kan ha en hjälm under den och i armhålorna finns det dragkedjor för vädring. Om jag hamnar under en lavin eller åker bort mig kan man också hitta mig via en Reccon-reflektor som finns insydd i plagget. Är nöjd med köpet så här långt, gick till jobbet iför den i dag.

Som vanligt är jag inte på topp vid nyår. Vaknade med halsont och huvudvärk i dag och tog en timmes extra sovmorgon. Hoppas kunna sova riktigt länge i morgon och vakna frisk då vi är bortbjudna på nyårskalas. I värsta fall får jag väl kravla mig dit och åka hem när jag inte orkar längre.
En sak är jag helt säker på; det blir år 2015 oavsett om jag skålar vi 12-slaget eller inte.

Gott Nytt År!!!

66,3 kg, hmm

Bootcamp = butcramp

Jistanes vilken träningsvärk jag har efter lördagens Bootcamp-pass. Kan nästan inte sitta på toan så öm är jag i rumpmuskulaturen. Och att sätta på sig strumporna var ett litet helvete.
Magnus får åka långfärdsskridskor med våra vänner Ina och Lena istället för mig så sköter jag hushållet i stället. Kan dock inte fylla diskmaskinen för jag kommer inte ner tilll golvnivå!

Förbättringspotentialen är total och nästa lördag ska jag på Bootcampen igen. Det var verkligen hårt och jag var både spy- och svim-färdig. Vilket jag faktiskt gillar. Att göra ett bootcamp-pass i veckan och träna mer styrka med Magnus två gånger blir ett utmärkt upplägg. Magnus ska inte köra bootcamp då han har en dålig rygg. Jag har inget som är dåligt för närvarande så det är bara att köra på.

Så här lerigt behöver det ju inte vara

Om jag kör så här kanske jag kan göra Gropen Extreme den 2/5. Det är ett äventyrslopp på 6,5 km över stock och sten, genom diken och över hinder. Bansträckning och hinder får man veta först när man träffar på dom. Det går delvis i vår slalombacke vet jag i alla fall och den ligger 5 km från där jag bor.

Vikten vet jag inte mycket om just nu. I går ställde jag mig på viktplattorna på löpbandet och vägde 63 kg men det kan man inte lita på.

Om resor och annat

Annandag jul. För 10 år sedan drabbades sydostasien av en tsunami som var förödande och denna dag glömmer jag inte då det under den inkom uppgifter som blev mer och mer förfärande.

Jag blev helt tagen, kanske för att jag 10 år tidigare, som anhörig, i skräck hört mer och mer om Estonias förlisning. Mot kvällen den dagen förstod vi alla att svärfar/farfar inte längre levde och han har heller inte hittats. Det är en märklig situation som det är svårt att förstå om man inte varit med om den.

I flera veckor följde jag varje nyhetssändning och surfade runt efter information. Led med föräldrar och barn som letade efter sina kära och imponerades över thailändarnas vänlighet,
För även om Thailand inte var värst drabbat var det härifrån vi fick mest nyheter eftersom de fanns svenskar här.

Sommaren 2005 blev regnig, vår semester blev väldigt blöt och jag minns hur vi klafsade runt i leran på skärgårdsöarna, gled hjälplösa utför hala klippor och kämpade med blöta och kalla tampar.
När vi kom hem ville vi bara ha sol och vi bestämde oss tidigt att våra semesterpengar skull gå till thailändarna.

Så veckorna innan jul var vi i Ao-Nang och på Koo Phi-Phi. Ao-Nang vid Krabi  hade klarat sig fint men strandpromenaden kring hela kuststräckan fick dom renovera och sätta nya växter.

När vi var där fanns inga hotell på denna remsa - allt var bortspolat!

På Phi-Phi iland var det annat. Här hade det mesta spolats bort i stan, palmerna var knäckta på halva stammen. Man hade inte hunnit bygga upp något ännu för röjningsarbetet hade tagit sådan tid. Det innebar man mån återigen kunde se havet på båda sidor om landtungan byn ligger på. Det hade man inte kunnat innan tsunamin - så stod hotellen i vägen. Hundar och katter utan ett ben, utan svans eller med svansen i 90 grader var en vanlig syn.

Vi träffad en thailändare som mist allt. Han hade ett stort hotell med pooler och många gäster. Nu stod han i en lite strandbar som var det enda han hunnit återskapa. Han grät när han berättade om sin vän som sov på första våningen när vågorna kom - han dog.

Mot slutet av vår vistelse träffade vi på återvändare som ville vara där på ettårsdagen. Dom kunde berätta hur de lyckades rädda sig upp i palmer och på tak.
Dom är säker där nu också.

Vi har inte åkt på solsemester sedan dess, somrarna har varit bättre och vi har varit fullt upptagna med att bygga en båt. Men det var en väldigt fin resa till ett fint land.

Premiäråk!

Såååå fina!

Förra året lovade jag mig själv nya klappklapp-skridskor till denna vinter om jag höll min målvikt.
Nu ligger jag 3-4 kg över så jag har inte köpt det till mig - men det gjorde min man!
Så nu har jag ett par fina långfärdsskridskor och nya pjäxor.
Solen har också lyst huld och rund hela dagen (nåja, mellan 09 och 14) och även om det var -10 grader så var lusten att ta ett primiäråk stor.

Man får åka runt vassöarna, det kan faktiskt bli en bit om man tar flera varv.

Ekoln låg blöt och öppen så där gick det inte att åka. Istället tog vi oss till ett kärr - Dalkarlskärret - där många tar säsongens första åk här i Uppsala.
Vi var inte ensamma i dag heller. Det låg ett par cm snö på isen och den var ganska hård så det gick bäst att åka i kanterna där folk åkt upp spår.

Så här vill jag ha det!

Jag kände mig som Bambi. Mina gamla skridskor har jag haft i 25 år och de är av gammalt snitt så de här är annorlunda att åka på. Men vilket glid! De kommer att gå väldigt fort när jag får fin is att åka på och har vant mig vid dom.
Isen sjöng för oss så den var inte mer än max 10 cm tjock.
Nu hoppas vi att det ligger is på en mellanstor sjö till helgen. Då ska vi ut igen.
Jag älskar vinter när den är som det varit de sensate dagarna. Mellan -5 till -10 grader, sol och snö och/eller is.

Hemma är julen i full gång med gran och julmat. Det är fint men jag brukar tycka det är så skönt att få rensa ut julen i januari, köpa tulpaner och börja förbereda för vårens aktiviteter.

Midvinternatten!

Visst är det konstigt att vi är närmast solen i avstånd i januari

Om mindre än 5 timmar vänder det och ljuset kommer åter. Det tar i och för sig minst några veckor innan man brukar märka det men bara vetskapen gör det lite lättare tycker jag. Den varma fuktiga luftström som legat över oss i månader börjar också ge vika för vinterkyla och faktiskt lite sol.
November blev den solfattigaste månaden på väldigt länge ( 4 timmar i Sthlm tex) så jag längtade väldigt mycket efter den.

Vi jular vidare i hemmet. I dag har vi inhandlat en gran som nu står i sin fot i stora rummet. Inte klädd ännu men ljusen är kollade och befunna fungerande. Under den ännu oklädda granen ligger också en hög paket som jag slog in i dag.
Vi vill alltid ha en gran som är lite annorlunda och gärna med kottar i och sådana är det störst chans att hitta precis bredvid vårat gym så vi passade på att träna när vi ändå var i närheten.
Magnus har lagt in sill, strömming och gravat lax och jag har gjort grönkålen och grönkålssoppa som vi åt i dag med kokta ägg. Vi har faktiskt griljerat julskinkan och tjuvsmakat på den också.
På julbordet kommer det att finnas:

• Grönkålskroketter (Itrim)
• Kålrotslåda (Itrim)
• Rostade rödbetor med sallad, pinjenötter och chevré (Itrim)
• Rödbetssallad utan majonäs och annat kladd
• Rödkål
• Kvarngryn
• Potatis
• Lax, ungsbakad
• Lax, gravad
• Sill
• Strömming
• Ägghalvor
• Kyckling i saffrans- och apelsin-sås
• Skinka
• Prinskorv
• Revbensspjäll

 Inte kommer vi att gå hungriga och det kommer att gå lätt att få till en fin handfast-minus.

Nu är det två arbetsdagar kvar innan julledigheten om 5 dagar börjar - den ser vi verkligen fram emot
Vi tänkte passa på att prova ett Bootcamp-pass nästa lördag när vi är lite utvilade.
Vikten går neråt, nu 7 hg mindre = 65,2kg

Motivationssamtal...

...och ett bra sådant var det. Vi gick igenom vad jag gör fel och hur jag ska kunna återfå kontrollen utan att gå in på extremer med bara påsar och barer.
Och lösningen? Jo, gå tillbaka till vad som var framgångsrikt tidigare. Inte så konstigt.
Då åt jag inga mackor på kvällen utan var nöjd efter mitt kvällsmål som bestod av keso, bär  och nötter för det mesta. Mer protein och fett än i yoghurt och musli som jag ätit nu och gör att jag är hungrig igen efter några timmar och faller ner i smörgåsträsket.
Maten blir en HF- och frukosten som den jag äter nu. Och sedan inget fikabröd eller godis.
Träningen fortsätter som hittills med 2-3 pass i vecka och att ta mig till jobbet på egen maskin.
Vi skrev tom ett kontrakt om målsättningen och vägen dit. Den sitter nu på kylskåpsdörren.
Målsättningen blir -2 kg till den 13/1 då jag hade ett hälsosamtal inbokat sedan tidigare.
Vikten på Tabitavågen blev 65,9 kg så det är verkligen hög tid att dra i handbromsen

Efter mötet gick jag för att hämta ut mina beställda Icebug-stövlar men det var en groteskt lång kö så jag hoppade det trots att jag längtat efter dom. Det speciella med dom är att de är dubbade så man håller sig på fötterna.Sedan gillar jag stilen också!

Ut ur garderoben...

...kommer jag nu och meddelar min officiella vikt till 64,9 kg. Lägsta vikten i maj var 58,7 så det är 6,2 kg upp. Nästan ett kilo i månaden.
Jag trodde faktiskt att jag vägde mer så min plan för viktminskning får revideras något. Det räcker ju med 6 kg ner totalt
Hur planen ser ut vet jag först efter mötet med Jenny.
Trevlig Lucia!

Motivationssamtal bokat

Vi är sjuka sedan 3 dagar fast vi jobbar ändå. Mitt värsta symtom är en yrsel som jag aldrig haft förut och i dag kände jag mig så konstig i huvudet att jag inte tordes sitta kvar på mitt arbetsrum utan gick ut till sköterskorna och arbetade där istället. Såg framför mig att jag skulle få ett krampanfall i min ensamhet på rummet vilket inte skulle vara så kul. Hoppas att yrsel är över i morgon för då har vi bjudit till fest då gubben min fyller år.

Har tränat en gång hittills denna vecka och hoppas ta ett pass till på söndag. Måndagens pass med PT Sofia blev väldigt tufft och jag hade rejäl träningsvärk i axlar och lår efteråt.

Träningen funkar alltså men maten är en misär.

Inte ens gott men i dag åt jag tre skumtomtar på julfikat

Alla julgodisar man kan tänka sig inmundigas oavsett hunger eller inte. Har inte ställt mig på vågen på minst tre veckor och har ingen aning om hur mycket jag ökat i vikt.
Eftersom jag var sjuk på balansträffen i onsdags så har jag bokat in ett motivationssamtal med min hälsorådgivare nästa onsdag. Då tänker jag sätt upp som mål att ha minskat 4 kg till den 15/2 (8 veckor) vilket blir en liten utmaning då vi har jul och en semesterresa under den tiden. Tror faktiskt inte att det stoppar där utan jag får nog ta ett mål till efter det. Troligtvis 3 kg till. Jaja, så kan det gå när man slappnar av. Suck!

EDIT: Nu har jag kommit på hur jag ska hämta inspiration - jag läser min egen blogg från början. Det gick ju så bra hela vägen ner till lägstavikten som jag nådde i våras

Påslivet går sådär

Jag har verkligen inte tagit mig en bra matvecka denna vecka. Det utlovade påslivet blev bara några dagar långt. Jag har ett ganska skruvat förhållande till mat, det är bara att inse. När jag var tolv år (1968) skrev jag en uppsats om mitt liv år 2000 (så långt bort att det var ofattbart). Där hoppades jag att man bara skulle kunna ta en tablett med alla näringsämnen och sedan var man mätt. Har faktiskt önskat att det var så som vuxen också.
Nu har vi i alla fall tagit fram Itrims kokböcker och plockat ut en rätt för i dag (fiskgryta med saffran) och en i morgon (kyckling).
Ska be om ett motovationssamtal med Jenny på onsdag när jag har nästa möte.

Träningen däremot går bra. I dag var vi på gymmet och körde det pass som vår PT satt ihop åt oss. Jag lade på mer vikt på både enarmsrodden och knäböjen. Knäböjen gör jag med en kettelbell i famnen. Vi avslutade med Butcher - vår släde. Efter det var vi helt slut.

Vårt gym är uppbyggt på förtroende och i dag var ingen personal där. Man har en egen kod till dörren så man kommer in istället. Det var bara vi och en tjej där och efter ett tag var hon klar så vi blev ensamma. Det känns som att ha ett EGET gym - hur lyxigt som helst.

Advent har så smått börjat inta vårt hem. Uppsalalyktan hänger som sig bör i ett fönster, amaryllisen står på tillväxt och julstjärnorna står vackert röda lite här och där. I morgon tänder vi ljus nr 2 och vi ska bara vara hemma och mysa. Och plocka och tvätta lite bland alla båtgrejor som ligger i högar förstås.