Det blev inget möte :(

Precis så här var det i går men ibland låg katten på mig.

Mörkade lite i söndags hur dåligt jag mådde men jag tycker det är så tråkigt att skriva om sjukdomar och jag trodde verkligen att jag skulle vara frisk i går. Men icke så.
Jag låg nedbädda på soffan och sov hela dagen och först vid 17.30 förstod jag att jag måste ge mig och ringa återbud. Vi skulle få tillbaka våra brev till oss själva och välja en balansträffsgrupp så det var ett viktigt och roligt möte.

I dag fick min man köra mig med bil till jobbet för det fanns ingen chans att jag skulle orka cykla. Hade några riktigt viktiga saker att göra på jobbet men det räckte med 6 timmars arbetsdag så nu går jag hem - i lugn takt. Det gör mig säkert bara gott att komma ut lite. En av de viktiga sakerna jag gjort var att skriva en remiss till rönten på min vänsterfot som faktiskt är riktigt besvärlig två månader efter skadan.

 I helgen var jag ute i max 30 minuter (då vi åt middag på bryggan). Resten av tiden satt/låg jag i båten och undrade om jag hade drabbats av en akut depression. När febern kom blev det en lättnad ;)

I morgon är jag i alla fall ledig och ska hjälpa mamma att få ett par bra vinterskor. Om hon nu vill träffa mig i mitt tillstånd förstås.